agnetahemma

Det var jätteskönt att ta av sig sina kräkiga kläder och gå ut och äta igår (...ja, jag tog ju naturligtvis på mig nya kläder innan jag gick ut ;-) Och det var sååå härligt att upptäcka att vi kunde prata om andra saker än bebisar - vi pratade faktiskt inte om bebisar någon enda gång(!) Sedan Ella kom har ju mitt umgänge huvudsakligen begränsat sig till Ella, grannmammorna samt deras bebisar. Vi går ut och fikar och sysslar med avancerad jonglering av fikabröd, kaffekoppar, sprattliga bebisar och allt de försöker riva ner från bordet. Ibland går vi till öppna förskolan och umgås med 30 andra bebisar som skriker och försöker riva varandra i ögon och hår samtidigt som 30 andra föräldrar jonglerar med skötväskor, vällingflaskor och sina sprattliga bebisar. Samtidigt sitter vi och pratar om hur våra bebisar bajsar och äter och kryper. Det känns som om föräldraledigheten inte bara inneburit livet med en ny bebis, utan bebisen har plötsligt blivit såväl ens liv som ens jobb och hobby (eftersom det är allt man pratar om). Jag ska börja kolla på nyheterna igen så att jag har någonting annat att prata om, för jag känner att jag t om tråkar ut mig själv med allt ensidigt prat om barn - det är ju faktiskt inte så himla intressant för andra.

Jag har sååå många gångar gått förbi affärer och kiosker svärandes åt de sjuka löpsedlarna utanför. Det måste helt enkelt vara jordens skummaste yrkesgrupp - löpsedelsmakarna.

Därför skulle jag också vilja vara en löpsedelsmarodör;

Kan du se vilka som är äkta och vilka som är modifierade?