agnetahemma

Det är inte bara den pressade arbetssituationens fel att jag är så trött hela tiden. Sömnbristen orsakas också av att någon sparkar mig i huvudet och väcker mig med ett skrik ett par gånger varje natt.....och mitt barn kan också vara ganska besvärlig på nätterna ;-)

Tröttheten blir, liksom andra besvärligheter, dock mycket lättare att hantera när man ser några som har det värre. När jag ilsken och utmattad trampade iväg till jobbet imorse, kändes livet genast lättare vid åsynen av de finklädda gymnasiebarnen som satt på en genomdränkt filt på gräset vid älven och huttrande intog sin champagnefrukost i hällregnet. Genom mitt fönster har jag under hela morgonen sett traktorerna dragandes på fullastade släp med tonåriga killar klädda i nya mörka kostymer och tjejer i vita korta klänningar som huttrande står och hojtar om hur himla bra de är - då känns det plötsligt himla varmt och ombonat på mitt tjänsterum......och inte behöver jag - liksom de här glada ungdomarna - i sommar och höst desperat springa och leta jobb, när jag upptäcker hur viktigt det är med en fast inkomst för att man ska kunna vara vuxen.

Ååååh - vad härligt jag har det, egentligen....



(Jag hoppas de inte lade ner alltför mycket tid på att skriva skylten.....)