agnetahemma

Jaha - kalendern säger att det är januari, vilket för mig vanligtvis medför viktväktarkurser och träningskortsinköp men i år har jag inte gjort någonting alls.
Jag är fortfarande lite för stor för min snygga dräkt, magen bullar fortfarande ut när jag sitter (och står) och mina motionsvanor kommer nog inte att innebära någon lovande idrottskarriär med medföljande bragdguld.

Anledningen till denna passivitet är dock inte att jag har gett upp och förlikat mig med min motionsmotvilja - jag misstänker istället starkt att jag befinner mig i riskgruppen för ortorexi och för att undvika att drabbas av denna farliga sjukdom tvingas jag istället alltså sitta i soffan och käka mackor medan jag för fjärde gången på lika många dagar (eller tekniskt sett "nätter") titta på hela Stolthet & Fördom-serien.

Innan du drar på dig träningsskorna och springer iväg på din vanliga runda - tänk till en extra gång!
Innan du stoppar i dig den där lågkalori-riskakan utan smör - är det verkligen värt det?

Ur wikipedia:

Ortorexia nervosa, eller bara ortorexi, är en ätstörning som innebär att den drabbade kommer in i en fas med överdriven träning under ett lågt näringsintag.

Begreppet ortorexi myntades av den amerikanske läkaren Steven Bratman i slutet av 1990-talet. Han åsyftade patienter som hade fastnat i ett tvångsmässigt "hälsosamt" och oftast väldigt fettsnålt ätande och som ägnade sig åt överdriven fysisk träning.