Mer hajhoppning
Jag började fundera över vad begreppet "Jumping the shark" verkligen kommer ifrån och kom på en betydligt bättre förklaring än den jag gav igår. "Gänget och jag" var en himla cool serie på 1970-talet och Fonzie var verkligen supercool (tyckte jag i alla fall). Jag såg dock ett par avsnitt när den repriserades för ett par år sedan och - naturligtvis - visade den sig vara urkass. Sämst var nog det dubbelavsnitt när Fonzie skulle - av någon anledning som jag inte minns men som troligen handlade om ett vad - hoppa över en haj tolkandes efter en båt med vattenskidor(!!!!) Det var så ruggigt dåligt att jag är rätt säker på att uttrycket kommer därifrån.
Annars är det oftast en sådan besvikelse att se repriser på gamla tv-serier från 70- och 80-talet. De är nämligen inte alls lika bra som jag kom ihåg dem. Jag kommer t ex ihåg att jag älskade en serie som hette "På kryss med kärleken" eller "Loveboat". Det handlade om ett kryssningsfartyg som, i varje avsnitt, gav sig ut på en ny kryssning med nya passagerare. Dessa passagerare hade alltid problem med sitt kärleksliv, antingen i parrelationen eller som singlar och i varje avsnitt ordnade det upp sig jättefint precis innan resan var slut och de lade till i hamn igen. Jättegulligt, tyckte jag första gången serien gick i början av 80-talet men när jag såg repriser och senare nyinspelade avsnitt började jag nästan rysa av obehag. Jag undrar om det beror på att tv var så mycket sämre på 80-talet eller att det fanns ett sådant litet utbud av kanaler och program att man tacksamt tittade på allt som visades och tyckte allt amerikanskt var superbra. Det var ju trots allt bara tv-sändningar några timmar om dagen och bara i två kanaler. Jag tror faktiskt att tv-sändningarna inte började förrän vid 16-tiden (och då med utbildningsradions "Språka på serbokroatiska"....finns det ens ett sådant språk längre?...) och slutade innan 23.00. Tänk att man ändå överlevde den tiden.....
