agnetahemma

Torsdagen fylldes av krossade illusioner och humörnedsättande händelser. Först hittade jag inte plånboken. Jag vet att jag har den hemma någonstans men Ella verkar ha fått tag på den och burit iväg med den till någon okänd skattgömma. Jag har fortfarande inte hittat den så jag får "tigga" kontanter av Jakob. Efter att Ella fått en spruta på BVC och blivit himla ledsen, så kom vi hem och öppnade posten. Där ligger ett brev från JämO där de säger att de avslutat mitt ärende. Det visar sig att könsdiskriminering i socialförsäkringssystemet inte var olagligt före juli 2005, och eftersom försäkringskassans avslagsbeslut gjordes i april 2005 och omprövningsavslaget kom 28 juni (3 dagar innan lagen trädde i kraft!!!!) så kan Jämo inte behandla ärendet. Det andra kuvertet jag öppnade innehöll en mobilräkning på 1700 kr(!!!!) och det sista kuvertet var besked från försäkringsbolaget att reseförsäkringen inte täcker den försenade hemresan. Detta innebär att vi inte kommer att få ersättning för de extra 2 500 vi tvingades lägga ut på anslutningsflyget, när vi kom till Arlanda 6 timmar försenade och missade vår förbetalda anslutning (biljetter som ej kunde ombokas). Om reseförsäkringar inte täcker flygbolagens förseningar, vad i h-e täcker de då?!!! Avbokningsskyddet betalar man ju separat, så jag fattar inte vad man ska ha reseförsäkringar till?!!!

Och inte blev jag gladare av att se Janne Josefssons reportage om fackföreningsrörelsens agerande gentemot den socialdemokratiska regeringen och näringslivet respektive sina egna medlemmar. Fackföreningsrörelsen avtalade med regeringen och näringslivet att hålla tillbaka lönerna under 80-talet, och utlovade att detta skulle leda till fler jobb och ökad jämlikhet, vilket det ju - naturligtvis - inte alls har gjort, utan istället starkt bidragit till ökade inkomstklyftor. Ett par hundra fabriksarbetare blev på 1960-talet sjuka och dog, medan såväl arbetsgivaren som facket var fullt medvetna om riskerna med asbest. Man berättade dock inte detta för sina anställda, utan satte t o m upp anslag om hur ofarligt det var med lite gullig asbest i lungorna. En textilarbetare från Tranemo hade efter över 30 års heltidsanställning jobbat sig upp til en lön på 73 kr/timmen, men fick sparken sedan hon pratat med Janne Josefsson. Arbetsgivaren förklarade avskedandet med att hon kokat kaffe till de andra på arbetstid(!!!!!) Den kvinnan kan dock leva gott på sin feta pension - 10 000/mån (före skatt alltså).

*suck* Nåja - det får ju mina problem med plånbok, reseförsäkring och försäkringskassans könsdiskriminering att verka mindre problematiska.

Nu är det i alla fall helg, och solen har kämpat sig fram genom molnen. Snart ska jag gå ut och kolla på Björkstamarknaden, Umeås årliga marknad för t-shirts med töntiga texter, lakristremmar, plastiga leksaker och fryspåsar.